Kategori: Innovation

Den 18 februari hände något som kan sägas vara historiskt, om än i liten skala. Ett litet enmotorigt sportflygplan lyfte från Svegs flygplats och landade i norska Røros efter två korta stopp. Det var den första flygningen mellan Sverige och Norge med ett helt eldrivet flygplan, Phoenix, utvecklat av det tjeckiska bolaget Pure Flight. 

En annan spännande satsning inom eldrivet flyg, är svenska Heart Areospace. Heart Areospace siktar på att ha sitt första elektriska flygplan certifierat för kommersiell flygning år 2025. Planet ska kunna ta upp till 19 passagerare och kan flyga 400 km i ett sträck. Inledningsvis är det tänkt att gå i svensk inrikestrafik.

Vad är det då som gör de här båda satsningarna så spännande? En intressant parallell är teknikutvecklingen inom bilbranschen. 2008 lanserade Tesla sin sportbil Roadster, för att i nästa steg följa upp med familjebilen Model S.  2017 meddelade företaget att de inom några år också ska lansera en lastbil. Den 8 januari i år passerade Tesla det sammanlagda värdet av Ford och GM på New York-börsen.

Nu är frågan; kommer samma sak att hända inom flygindustrin? Kommer ny småskalig teknik att tas i bruk för att bevisa att den fungerar för att sedan skalas upp och bli använd i större skala? Kommer ett litet sportflygplan som är ”för litet”, ”för långsamt” och har ”för kort räckvidd” att visa vägen som kommer att leda till elektrifiering av passagerarflyget? Och när då? Det är svårt att säga, men teknikutveckling har ofta en tendens att gå väldigt snabbt när den väl har tagit fart. 

Vi på flygresor.se är mycket intressarede av att följa den här utvecklingen och ser fram emot en flygindustri som i framtiden är fossilfri. Kommer Pure Flight eller Heart Areospace att bli ett av de företag som passerar Boeing och Airbus i börsvärde? Vi kommer att hålla ögonen öppna och följa utvecklingen.

Priset för bränslet: 54 kronor

För er som undrar så kostade flygningen mellan Sveg och Røros 54 kr i ”bränsle” och CO₂-utsläppet var 0 kg. Samtidigt flög Pure Flight samma sträcka med ett likadant plan med förbränningsmotor. För den turen betalade de 240 kr för bränslet. 77,5% besparing för elflyget. Här ovan kan du följa flygningen på Youtube.

Så här klimatkompenserar du på Flygresor.se:

Det ser ut som science fiction, men nu ska det byggas på riktigt när nästa steg tas i utvecklingen av den nya v-formade flygplandesignen – Flying-V. Detta sedan det holländska flygbolaget KLM har valt att gå in som finansiär av projektet.

2014 var Justin Benad student vid tekniska universitetet i Berlin. Med ambitionen att hitta lösningar för ett mer hållbart flyg, tog han fram idén till Flying-V, något som han också vann unga forskares pris för hos brittiska Royal Aeronautical Society. Sedan dess har idén utvecklats och förfinats av forskare vid TU Delft, Delfts tekniska universitet i Holland.

Vad Justin gjorde var att ta fram idén om att sätta ihop två mindre flygplanskroppar utan vingar, för att sedan låta stjärtpartierna utgöra vingarnas avslut. Flygplanets futuristiska design består alltså i två riktigt feta vingar som innehåller allt, det vill säga passagerare, bränsletankar och lastutrymme.

I väntan på eldrivna passagerarplan

Enligt uppgifter kommer planet att använda 20% mindre bränsle än Airbus A350-900 samtidigt som antalet passagerare är lika många – ett resultat av dess aerodynamiska konstruktion, även om den lägre vikten också bidrar. Och TU Delfts projektledare Roelof Vos menar att den här typen av innovation behövs – som en språngbräda för att öka effektiviteten hos flygplan som drivs med traditionellt bränsle, samtidigt som tekniken utvecklas mot mer storskaliga elektriska flygplan.

– Flygindustrin bidrar med cirka 2,5% av de globala koldioxidutsläppen, och industrin växer fortfarande, så vi måste verkligen få fram mer hållbara flygplan, säger han till CNN och fortsätter:

– Vi kan inte elektrifiera hela flottan, eftersom elektrifierade flygplan blir alltför tunga för att flyga människor över Atlanten – inte nu, inte om 30 år. Därför måste vi ta fram nya lösningar som kan minska bränsleförbrukningen på andra sätt.

Forskarna hoppas kunna flyga en första modell i september i år. Det färdiga planet förväntas gå i drift mellan 2040 och 2050. 

– Vi måste göra mycket mer testning i vindtunnlar – i hög hastighet och i låg hastighet – för att verkligen komma fram till att det här flygplanet är lika effektivt som vi tror.

Så här klimatkompenserar du på Flygresor.se: