Författare: Mattias

Om vi ska fortsätta resa på det sätt som vi gör idag måste någonting förändras. Det är nog de flesta överens om. Det finns några möjliga vägar för hur flyget kan bli mer hållbart och klimatvänligt, men hur tar vi oss dit? KTH-studenterna Niklas Jonsson och Fredrik Hillesöy har försökt ta oss närmare svaret på den frågan.

De senaste årens klimatdiskussioner har kanske gjort att många av oss funderar en extra gång innan vi bokar en flygresa. Vi vet att vi kanske inte borde men de möjligheter att upptäcka världen som flyget ger eller träffa vänner och familj som bor långt bort känns kanske viktigare. I framtiden kommer vi kanske kunna flyga hur mycket vi vill och slippa det dåliga samvetet och, ännu viktigare, flygets negativa påverkan på klimatet. Niklas Jonsson och Fredrik Hillesöy, både studenter på KTH, har i sitt examensarbete undersökt möjliga hållbara lösningar för flygindustrin. Med hjälp av vetenskapliga och industriella rapporter, intervjuer med människor i flyg- och klimatindustrin och en politiker har de kommit fram till tre kategorier av hållbart flygande. 

– Det är elflyg, biobränslen och klimatkompensation. Sen har vi gjort en scenarioanalys dels hur det ser ut idag, i en snar framtid och längre fram, berättar Fredrik Hillesöy. 

Fler och större nätverk behövs

I sitt arbete har Fredrik och Niklas identifierat utmaningar, möjligheter och vad som behöver göras för att utvecklingen av hållbart flyg ska gå fortare än den gör idag. Framför allt inom utvecklingen av elflyg och biobränsle. En av slutsatserna är att det behövs nätverk där många aktörer inom flygindustrin är inblandade. 

– Tittar man på elflyget till exempel behöver elleverantörer, batteritillverkare, flygbolag och flygplanstillverkare samarbeta. Mycket görs men det är på egen hand, säger Niklas Jonsson. 

Politiskt och statligt stöd

En annan viktig faktor är att det behövs politiskt och statligt stöd för att flygindustrin ska bli mer hållbar. Idag skulle ett elflyg kunna flyga ungefär 19 passagerare, alldeles för få för att det ska ersätta till exempel inrikesflyg i Sverige. För att det ska förändras behövs forsknings- och innovationsprojekt.

– Norge och Finland har etablerade projekt för att utveckla elflyg där staten är delaktig. Den typen av projekt saknas i Sverige, berättar Niklas. 

Även i Franrike är staten delaktiga i projekt för att förbättra flygets hållbarhet och ställer också krav på flygbolag. 

– Air France/KLM får inte flyga sträckor som tar 2-3 timmar med tåg, det kanske kan ske på andra ställen också, säger Fredrik. 

Har pandemin påverkat?

Under examensarbetet så stannade flygtrafiken plötsligt när pandemin bröt ut. Niklas och Fredrik hade hunnit göra alla sina intervjuer innan de första fallen i Sverige, så i deras resultat har de inte tagit hänsyn till pandemin. Istället har de lyft in en del artiklar som skrivits och de tror båda att utvecklingen av hållbara flyg kommer påverkas av det rådande världsläget och kanske inte åt det positiva hållet. Den ekonomiska kris som många flygbolag har hamnat i gör att man kanske inte vill satsa på biobränsle, som fortfarande är ganska dyrt. 

– Många mindre flygplatser i Sverige har också varit tvungna att stänga och de flygplatserna är perfekta i reserutterna för elflyg, säger Fredrik och Niklas. 

Men pandemin kan också bli en omstart för att utveckla det hållbara flyget.

– Nu när flygtrafiken står i princip helt stilla kan man kanske börja på ny kula, säger Niklas.

Faktaruta

Både Fredrik Hillesöy och Niklas Johnsson studerar på KTH i Stockholm. De har både kandidatexamen i maskinteknik och masterexamen i industriell ekonomi. 

Under sommaren och hösten kommer de försöka vara med och bidra till utvecklingen av flygindustrin och erbjuda webinarium och föreläsningar till flygindustrin. Du kan kontakta Fredrik och Niklas via LinkedIn.  

Fredrik: https://www.linkedin.com/in/fredrik-hillesöy-347090171/

Niklas: https://www.linkedin.com/in/niklas-jönsson-885481120/

Ladda ned exemensarbetet i PDF: https://climateinfo.flightmate.com/wp-content/uploads/2020/07/Jonsson-Hillesöy-2020-Sustainable-Solutions-in-the-Aviation-Industry.pdf

Vad behövs för att vi ska kunna flyga mot ett renare kilmat och med ett rent samvete? Och vilka möjligheter finns för att kunna göra det redan idag? Det har KTH-studenterna Kasper Nilson och Anton Tuvlind försökt svara på i sitt exjobb.

Att flyga eller inte flyga – är det verkligen den stora frågan? Enligt Kasper Nilson och Anton Tuvlind, båda studenter på KTH i Stockholm, är frågan snarare vad som behövs för att vi ska kunna flyga hållbart. I sitt exjobb ”Carbon offsetting and Sustainable Avaition” har de undersökt klimatkompensation och hållbara flygbränslen ur ett svenskt perspektiv.

Hållbart flyg idag och imorgon

Studien består av två delar: i den ena delen har Kasper och Anton undersökt hållbart flyg och klimatkompensation idag. Med hjälp av exempelvis årsredovisningar har de tittat på de 30 största flygbolagen på flygresor.se, utvärderat deras klimatarbete och satt poäng. Högst poäng fick flygbolaget BRA. SAS kom på andra plats och nederländska KLM fick den tredje placeringen.

– Vi känner att det är viktigt att titta på vad man gör idag för att kunna blicka framåt, säger Kasper Nilson.

Att helt sluta flyga är inte ett alternativ

I den andra delen är det precis detta som de har gjort: tittat framåt. Med hänsyn till de olika aktörerna och krafterna som påverkar, har Anton och Kasper kommit fram till fyra olika lösningar på hur flyget kan bli mer hållbart. Ett av dem är att avstå från att flyga, vilket de inte tror är en sannolik lösning på problemet – även om det under de senaste åren har vuxit fram starka rörelser som exempelvis Greta Thunbergs ”Fridays for future”. Allt fler kommer att ha råd att flyga och de möjligheter flyget öppnar upp för är för bra för att tacka nej till.

De andra potentiella lösningarna är klimatkompensation, hållbart flygbränsle och elflyg.

22 mellanlandningar till Bangkok

Eftersom elflyget är det enda alternativet som stoppar utsläppen helt, tror Anton och Kasper att det har störst potential. Samtidigt krävs mycket forskning och utveckling, främst inom batteriteknik, för att nå ända fram.

– Ett svenskt projekt hoppas att inom några år kunna flyga 40 mil med elflyg. Då skulle det krävas 22 mellanlandningar för att ta sig till Bangkok, säger Anton Tuvlind.

De tror också att det kommer att dröja 10-20 år innan hållbart flygbränsle blir kostnadseffektivt, men inte ens då kommer utsläppen att vara helt nollade.

Hur flyger vi in i framtiden?

Det verkar inte finnas någon enkel lösning på hur vi kan flyga med ett helt igenom rent samvete. Samtidigt kan konsumenten göra skillnad redan idag och efter att ha tänkt på hållbart flyg, dygnet runt i ett halvår, har Anton och Kasper en rekommendation till svenska konsumenter: klimatkompensera. De tror också att klimatkompensation kommer att öka av den enkla anledningen att det är både billigt och effektivt.

Det är dock viktigt att komma ihåg att man ändå måste fundera över om flygresan är nödvändig, klimatkompensation är inte en magisk lösning, säger de.

– Man kan tycka att klimatkompensation inte är helt perfekt men det är bättre att klimatkompensera än att inte göra något alls, säger Kasper Nilson.

Faktaruta:

Kasper Nilson och Anton Tuvlind har båda läst civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi på KTH i Stockholm med inriktningen energisystem och hållbar utveckling. De vill båda i framtiden jobba med frågor kring klimatkompensation och hållbar utveckling. Vill du komma i kontakt med Anton och Kasper – kontakta dem via LinkedIn.

Anton: https://www.linkedin.com/in/anton-tuvlind-087284110/

Kasper: https://www.linkedin.com/in/kaspernilson/

Ladda ned examensarbetet i PDF: https://climateinfo.flightmate.com/wp-content/uploads/2020/07/Nilson-Tuvlind-2020-Carbon_Offsetting_and_Sustainable_Aviation.pdf